RÄDD!!!

Hej!!!

 

I fredags efter skolan åkte jag, Oskar, Joni och Jacob hem till Tobbe. Där Carro, Sophia, Ida, Isak och Sniff (Daniel) och såklart Tobbe var. Vi skulle ha filmkväll ^^ men det blev ingen film. För Tobbes projektor fungerade inte. Ja det var något fel på den i alla fall. Så vi alla stack hem till Carro som bor en bit bort på samma väg. Men i stället för att gå direkt till Carro gick vi ner till en badplats. Först kom vi till en badplats, men vi skulle vist gå genom en ko hage för att komma till en bättre. Men det kom ingen :S Vi kom nästan ända ut till älvens mynning. Och man kunde se bort mot Kvillehed . Det var hur mysigt som helst. Man såg solnedgången och allt ^^ fast inte helt.

 

 

Efter ungefär en timme gick vi tillbaka till Carro. Där killarna + Sophia snackade one night stand. Fick reda på ganska rolig fakta där. Ida åkte hem vid ca halv 11 och vid 11 så följde Sophia Mathilda (hon kom vid 10) och jag med Tobbe när han skulle gå hem. Sophia och Mathilda gick väldigt fort så jag och Tobbe hamnade på efterkälke. Och när vi väl skulle gå in på hans lilla väg, bestämde vi att gå lite längre. Vi snackade om mörker och hur läskigt det skulle vara att gå själv. Men när vi väl hade kommit till hans hus visade det sig att Mathilda och Sophia hade börjat gå tillbaka. Så då var det bara för mig att gå tillbaka SJÄLV i mörkret. Som tur var väntade dom lite längre fram på vägen. De låg ner och pratade. :D lite underligt. Det sluta med att vi satt där en stund.

 

Men på tillbaka vägen hände det något läskigt.. Vi hade börjat prata om mörker igen. För i närheten av Carros hus finns ett pojkhem. Så vi pratade om att om någon skulle komma och vad vi skulle göra då. Vi pratade om varför man var räddare i mörkret och allt. Plötsligt hör jag ett stamp. Jag som precis har sagt att jag skulle bli räddare om en älg kom än om en man kom i mörkret. Tänker att det är en älg. Jag börjar små springa, vänder mig om och ser tre siluetter i mörkret. Jag skriker till och börja springa ännu snabbare. Mathilda och Sophia kollar också bak, skrik till och börjar även dom Springa. Jag som hade lånats Jonis skor, tappade skorna. Min reflex var att vända om och hämta dom. Då ser jag att siluetterna börjat springa efter oss. Paniken kommer och jag rusar ner för baken framför mig, jag sprang förbi Sophia och Mathilda som börjat sakta ner. Men jag fortsätter. Lite längre fram var det upplyst och när jag kommer dit hör jag hur alla skrattar. Jag ser ingen i mörkret. Men när de kommer fram till ljuset ser jag Carro, Joni och Isak komma gående med Mathilda och Sophia. När jag fattar att det inte är någon fara, blir jag så irriterad. Men gud vad dom skrattade åt oss. Och allvarligt så kommer jag inte lita på de tre igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0